Vissa saker är jag lite mer förtjust i att köpa än andra. Strumpbyxor är en sådan sak. Inte för att jag köper roliga, färgglada eller udda par på något vis, det är bara något jag ofta inhandlar. Kjoltjejer måste ha ett rejält lager hemma och alla som känner mig vet att det är läge för ett tjockt kors i taket om jag visar mig ute med ett par strumpbyxor helt utan hål i. Min teori är att jag går in i saker väldigt ofta, Oskar brukade säga att det beror på att jag köper för små strumpbyxor. Så att de liksom exploderar inifrån eller, var min ständiga invändning mot den tesen. Pssh.
Hur som helst, häromdagen var jag på H&M:s strumpavdelning och strök omkring. Fingrade på strumpbyxa efter strumpbyxa, lät tankarna fara iväg. ”Ett par gråa blir bra. Jag har ju inga gråa”, tänkte jag förstrött och slog till på ett blyertsgrått, tjockt par.
Inte förrän på tunnelbanan hem, när jag råkade glida förbi mina ben med blicken, insåg jag att jag hade gråa strumpbyxor på mig.
I garderoben hemma väntade kanske sju par till.
Note to self: Du är inte tillförlitlig när det kommer till strumpbyxor.
1 kommentar:
Haha! Du som fick ett så vackert par av mig borde aldrig behöva inhandla några nya igen! :)
Skicka en kommentar