Kollega: Hur lång är din mamma?
Jag: 1,67.
Kollega: Jaha, så det är inte ett ärvt problem alltså?
Jag: Min längd?
Kollega: Ja?
onsdag 11 november 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
skip to main |
skip to sidebar
Och plooocka äpplen!
I väntan på totalt världsherravälde
Om...
- Emma
- Stockholm
Bloggarkiv
-
▼
2009
(290)
-
▼
november
(32)
- Den lille stackaren
- Who you gonna call?
- A little less conversation...
- Årets bästa idé
- Ägd
- Humörhöjare
- Dagens Simon
- Theas nya favoritlåt
- Nu och då tänker jag på då och nu
- Mejlväxling med Simon
- Bonuscitat
- Min libanesiske storebror
- Hemma.
- Nu
- Pappa förlorar i plump:
- Tvära kast
- Gick in i väggen
- On the road
- Le Beyrout
- Död som havet
- Inshallah
- Test test
- På väg
- Isn't it ironic
- Man tackar
- Fem, sju, fem stavelser
- Och extra:
- Rättelse
- Jag hade en jättebra rubrik till det här inlägget,...
- På allmän begäran
- Hemul
- Katter bland hermelinerna
-
▼
november
(32)
Och plooocka äpplen!
3 kommentarer:
Ameh, jag menade ju inte så.
Jag tänkte bara på hennes ganska initierade fråga som visade på viss förståelse på vilket problem det kan vara att vara tjej och längre än 160.
Vilket problem skulle det vara att vara tjej och över 1.60 ? Har alltid önskat att jag kunde se över folkmassornas huvuden, se ned på folk istället för upp och gå med långa steg istället för korta...
Så många tjejer är väl ändå inte kortare än 160?
Skicka en kommentar