Död som havet

Klockan är strax efter 22 och jag har varit sömnsugen sedan typ... 17. Måste vara jetlag. Klockan är ju egentligen 21 för mig. Eller så tar min kropp chansen att verkligen vila när den plötsligt inte behöver arbeta, jag vet inte.

I dag susade Malin och jag till Döda havet. Det ligger väldigt lågt, vilket innebär att det alltid är runt tio grader varmare där, vilket i sin tur innebär att jag blir väldigt nöjd. För Malins del var det första besöket och hon var glad som ett helt barnkalas, totalt lyrisk. Själv är jag luttrad och roade mig med att ge Malin viktiga tips för att undvika rookie-misstag, typ "doppa inte huvudet" och "posera med den här tidningen". Efter fullgjort uppdrag försökte vi lyxa vid resortets pool, men i och med den pågående fluginvasionen låg vi egentligen mest invirade i handdukar och led. Staaackars oss, visst?

I kväll skulle vi egentligen följt med Apollo (mer om honom en annan dag) och Ammans gayelit på konstvernissage, men den Stora Tröttheten slog som sagt till och satte stopp för det. I stället spelade vi plump med Harry, åt kycklingsoppa och tittade på Fargo (jaaaa, tänker F och J nu).

I morgon åker vi till Syrien. Om ni aldrig hör av mig mer har jag blivit antingen fängslad av säkerhetstjänsten eller bortgift med någon stackars beduin på vägen. Eller så har jag helt enkelt tröttnat på er SKOJA (thea-språket).

Puss och kram! Bjuder om allt går väl på fluginvaderade fötter. Dock på ett relativt flugfritt ställe om man jämför med hur det var större delen av dagen...



- Posted using BlogPress from my iPhone