Hjärtat är en muskel kärlek blott en konstruktion

Ingen av nioåringarna kände till Shania Twain, ingen av dem ville heller höra henne sjunga. De ville bara ha Lady Gaga. Om NI vill se Lady Gaga råkar jag ha en exklusiv film i min mobil, så let me know…

En tjej gissade för övrigt att jag var 40 år. Hon trodde samtidigt att Jojo var 15. Jag är fortfarande stött.

Så, mc-festen. Jag var där med en vän till min familj som brukade barnvakta mig och mina syskon när vi var små och sedan dess har fortsatt hålla kontakten. Hon är i sin tur med i en mc-klubb och ibland har de fest även för ickemedlemmar. Min inställning är som ni vet att inte säga nej till saker, för det roligaste händer när man säger ja och alltså åkte jag med. Det gjorde även familjevännens nuvarande inneboende, en 24-årig kille från Seattle som är expert på kollektivtrafik. Vi åkte genom Södertunneln på vägen till klubben och han dog nästan av hänförelse.
Han: IT’S SO BEAUTIFUL!
Jag: Eh, are we in the same tunnel here?

Södertunneln är alltså vacker enligt expertisen. Minns det, barn.

Det var nog tur för Seattlekillen som för övrigt heter Adam att han hade mig med sig, för han var inte förberedd på vad det var för slags fest vi skulle få uppleva. Rocktema på mcklubb betyder att alla har klätt ut sig till olika KISS-medlemmar, vilket får dem att se ännu ett snäpp läskigare ut än vanligt. Medelåldern var kanske 45 och stämningen var på topp. Adam hann knappt komma in i lokalen innan han plockades upp av en cougar med paljett-topp och tvingades dansa till The final countdown. Jag skrattade tills jag nästan dog, fast avbröts av en dalmas i 60-årsåldern som tyckte jag verkade ovanligt tråkig, sa han. Kanske för att jag gick mot strömmen och hade rosa kjol och rosa skor, kanske för att jag inte drack öl som fanns det ingen morgondag.

Sedan slutade jag skratta och började i stället diskutera kärlek. Den är en illusion om ni undrade. Alla skiljer sig och all kärlek slutar med att man går på Ikea tillsammans. Jag försökte invända att jag gillar Ikea, men det gick inte hem. Ensam ska man vara, eller möjligen ha sig en älskare. Romantikern i mig uppskattade inte riktigt denna föreläsning och det blev inte bättre av att få höra ”Men du har ju haft massor av killar och gjort slut med alla, du borde ju veta det här?”. (Upplysningsvis: jag har inte haft ”massor” av killar, jag har haft tre långa förhållanden och en av dem gjorde faktiskt slut med mig, så det så.)

Frågade Adam om han inte heller trodde det fanns livslång kärlek.
Adam: No.
Jag: Nähäpp.
Adam: Naaaaw don’t look like that! I’m sure there’s lifelong love FOR YOU!

Hade gift mig på fläcken med Adam om det inte vore för den lilla detaljen att han är gay. Nu ska han få bli min wingman i stället. Han har redan gjort framsteg på den fronten. Det fanns nämligen en (1) kille i vår ålder på festen som vi enades om var ”cute” och Adam messade mig just i detta nu att han när jag lämnade kalaset hade stegat fram och plockat hans nummer. Om det var för egen användning eller för min skull förtäljer i och för sig inte historien, men framåtanda som den ska premieras! (Jag har frågat om han vill följa med oss ut på lördag, Sara, ni kommer ÄLSKA varandra.)

I kväll ska jag äta middag med världens bästa Elin som är i stan på kurs i några dagar. Fast först ska jag gå på Bergman-auktion. Någon som är sugen på ett Ingmar Bergman-Fia med knuff?