På tal om tårar

Jag mensvärker, hjärtvärker, ångestvärker. Hela jag är en värk. Jag är som lilla tjejen som grät så det skvalade över hela Vasastan, förutom att jag inte släpper ut det som hon gjorde, jag låser in mig på toaletten och baddar ansiktet i ljummet vatten i stället.

Min pappa säger att dagen kommer då jag tänker, hur kunde jag nånsin gråta?
Jag hoppas att den kommer väldigt snart.