Olika uppfattning om samma sak

Fick ett sms från min första kärlek för ett tag sedan. Först samma dag som jag tyckte att jag såg honom på bussen. Mycket märkligt. Hade inte tänkt på honom på jättelänge, vad är oddsen för att han ska höra av sig samma dag som jag råkar göra det?

Vi träffades när jag var 15. Ung och oerfaren och oförstörd, som han ungefär, fast han var något år äldre. I början var det sockerdricka och fyrverkerier och Den Största Känslan någonsin. Sedan började det göra ont. Jätteont. Jag gav och han tog och jag var naiv och fattade inte ännu att man måste skydda sitt hjärta så länge man kan. Han backade och gjorde mig ledsen, sedan kom han mot mig igen och vinkade med lillfingret och genast var jag där. Fram och tillbaka, upp och ner, eufori och mörkaste sorg.

Hela gymnasiet höll det på. Det är tre år, tre väldigt långa år. Jag blev inte fri förrän han hittade på en annan flickvän (yes, ni läste rätt) och jag äntligen tvingades acceptera att det inte skulle bli något lyckligt slut. Sedan träffade jag J som alltid ringde när han skulle och tyckte om mig lika mycket som jag tyckte om honom och hjärtat återhämtade sig en smula.

Av någon anledning har vi ändå hållit kontakten, jag och den allra första. Vi blev äldre och han bad om ursäkt för alla idiotiska saker han utsatt mig för. Han blev ihop med en tjej (på riktigt den gången) och har varit det sedan dess. Vi har setts ett par gånger och fikat, men det var längesedan nu.

Och så smsade han då. Först samma dag som jag trodde att jag såg honom, sedan ett par veckor senare när han drack öl med en vän som jag också kände back in the days. De pratade gamla minnen.
”Åh, söte jesus vad jag önskar att jag var 16 igen”, skrev han.

Åh söte jesus vad jag INTE önskar det. Man brukar ju ha en tendens att bara minnas det som var bra, men när det gäller honom minns jag framförallt hur dåligt han fick mig att må nästan hela tiden. Läste min dagbok från den tiden igen för ett tag sedan, vilket ytterligare bekräftade hur fruktansvärt det var att vara 16. ”Jag kommer aldrig älska någon som jag älskar honom”, skrev jag bland annat.

Fast jag hade fel. Det är skönt att inse att man kan ha det ibland, åtminstone när det kommer till kärlek. Jag har älskat efter honom, mycket mycket mer och jag kommer göra det igen. Så kan ju han längta tillbaka till 16-årsåldern under tiden.