torsdag 10 december 2009

Oh helga naturkille

Min bästa julsång är Oh helga natt. Den blev min favorit under en julavslutning i gymnasiet, jag gick kanske i tvåan eller så. En kille som jag aldrig tidigare noterat steg ut i kyrkgången, han såg lite nervös ut, drog lite i sina tröjärmar och verkade ångra att han låtit sig övertalas att sjunga för hela Åsö gymnasium. Han såg ut som en klassisk natur-kille i 18-årsåldern. En sådan där människa som lätt smälter ihop med de gråmurriga, typiska skolväggarna.

Han tog ett steg framåt.

Musiken började spela.

Och plötsligt var han hela kyrkan. Hans röst bullrade så det vibrerade i kyrkbänkarna. Osäkerheten var som bortblåst, han knöt ena handen, blundade och sjöng långt nerifrån tårna hela vägen in i min mage som reagerade genom att rysa och kittla.

Jag blev så sjukt imponerad.
Jag har sedan dess aldrig hört någon sjunga Oh helga natt bättre.
Men jag älskar den ändå.

5 kommentarer:

blaskagg sa...

Han gick sam. Han hette som jag men var längre. Därför blev han stor och jag liten. Han var bättre än jag på allt allt allt och kaxig och därför ogillade jag honom.

Emma sa...

Sluta förstör min inre bild av härliga, blyga natur-killen!

Anonym sa...

Jussi Björling kan oxå

Gissavem sa...

Please, jag säger bara TOMMY!

Gissavem sa...

Gick du förresten på avslutningarna på Åsö?? Då var man ju hemma och firade jullov!