When panic grips your body

Min favorit Bright Eyes-låt kommer nästan alltid upp i ipoden i exakt rätt tid. Den börjar så här:

When panic grips your body

And your heart's a hummingbird

When raven thoughts blacken your mind

'til your breathing in reverse

And all your friends and sedatives 

Mean well, but make it worse

Every reassurarance just magnifies the doubt

Better find yourself a place to level out

Och så lyssnar jag och ler litegrann och så känns det bättre. Men. Det finns också tillfällen när den inte dyker upp i rättan tid. På natten till exempel. Jag lyssnar inte på musik när jag sover längre, vande mig av med det när jag började sova ihop med folk på allvar (”folk” kanske var lite överdrivet, men jaja), men däremot har jag vant mig vid att ha ett litet skyddsnät bredvid mig i sängen. Har inte behövt sova ensam på länge. I Jordanien delade jag säng med äldsta lillasystern och hos mamma låg minsta lillasystern och snarkade på golvet. Innan dess hade jag en trygg sambo. Nu är det bara jag. Det är helt okej.

Förutom när jag vaknar mitt i natten och är livrädd. Mardrömstjejen kan ni kalla mig om ni vill, fast det är ju lite längre att säga än Emma förstås. Mest drömmer jag om insektsattacker av alla de slag. Det brukar inte vara så himla kul för den jag delar rum/säng med, eftersom det ofta leder till att de väcks av mina rädda skrik och osammanhängande skräckslagna ordflöden, men för mig är det bra, för jag blir lugn bara någon säger ”nej, det är inga gröna insekter i takhörnet/flugor i dina ögon/spindlar på väggen/skalbaggar i täcket”. 

Det var det ingen som sa i natt. Tre gånger vaknade jag, minst. Det är så obehagligt, även om det kanske inte är så konstigt att sömnen är extra mardrömstät just nu. Förändringar och förvirring ihop med en krydda stress brukar ha den effekten på mig.

Men varför drömmer jag just om insekter? Jag brukade kunna lite olika mardrömsknep, väcka mig själv exempelvis, men det verkar inte fungera längre.

Det enklaste kanske helt enkelt är att flytta hem till mamma igen. Eller sluta sova. Eller om alla mina bloggläsare skrev sina bästa mardrömstips i kommentarsfältet!