”Kan du förstå det? Kan du förstå att jag flyttar HEM i dag?”, sjöng hon saligt och frågade mamma om hon inte kunde få gå ner i splitt på kaféet där vi hade parkerat oss. Det fick hon inte. Det kan vara smutsigt på kafégolv.
Oskar kom också förbi för att dela denna glädjestund och vi började prata om jobb och karriärer.
– Ska du också bli journalist när du blir stor? frågade han Thea.
– Nääää, sa Thea och skrattade som om det var världens mest korkade fråga.
– Vad ska du bli då? undrade Oskar.
– Tycker du verkligen att jag måste bestämma det redan nu? sa Thea som motfråga och tittade på honom med sin mest skeptiska min.
Sen berättade hon för mig att hennes pappa hittat en lägenhet i Moskva ”som verkar lämplig” och sprang iväg för att höra med kafébiträdet vilket som egentligen var hans hemspråk?
– Själv pratar jag hebreiska, ryska, engelska och lite franska. Och svenska så klart! ropade hon innan han hann svara.
I sportsammanhang brukar man säga att ”guldet ska hem”. I mina sammanhang kan man nu säga att det är hemma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar