Blockering

Jag skulle hellre vilja skriva ett glatt och roligt inlägg, ett sådant jag vet att ni föredrar, men när jag läser om 13-åringar i Kongo-Kinshasa som blir gruppvåldtagna och får flytande plast hälld i sina vaginor, då kan jag inte det. 

När en 12-åring sitter på ett sjukhus i nyss nämnda land, efter att ha fått se sin pappa dödas och sedan hållits som sexslav i veckor, och specialister tror att rebeller fört upp ”något väldigt skarpt i hennes underliv” eftersom hon är ”fullständigt förstörd inuti”, då kan jag inte skriva om solsken och personalfester och en kille som jag trodde var 25 när han i själva verket var 37. Då måste jag skriva om henne, även om ni inte vill läsa. 

Flickan heter Elisa. Nu sitter hon på sjukhuset i regionhuvudstaden Bukavo och bara väntar, för man kan inte operera henne innan hon fyllt 15. 

Och jag tänker, hur blir man sådan? Hur blir man en människa som häller flytande plast i flickors underliv och håller fast småtjejer och kör upp skarpa föremål som trasar dem fullständigt sönder och samman? 

Jag tror egentligen inte jag vill veta.

I samma region som Elisa kommer från våldtogs enligt FN 15000 kvinnor förra året. Det är drygt 41 kvinnor per dag. Nästan två i timmen. Som förnedras och kränks och aldrig blir de samma igen.