Summer of zero-nine

Jag tycker den här sommaren har gått så fort utan att jag hunnit göra något särskilt somrigt. Matlagshelgen på Gällnö var riktig sommar och Praghelgen kändes semestrig, men det handlar liksom om cirka åtta dagar totalt. Resten har bara varit jobb, jobb, jobb och jobbångest, någon enstaka halvtråkig utekväll och längtan efter kärlek. Jag tror det är den sämsta sommaren på hela årtiondet. De andra har åtminstone varit minnesvärda på något sätt, denna känns mest som ett "jaha".

Sommaren 2000: Jobbade på ett företag inom Gröna lund, i en glasskiosk. Tjänade 34 kronor i timmen, arbetade tolvtimmarspass och fick inte sitta ner även om det inte kom en kund på fyra timmar. Pallen i kiosken togs bort av arbetsgivaren, för den missbrukades. Hade semester i två veckor, åkte till Rhodos med Fia. Hade sådär kul som man kanske bara har när man är 17 år och på charter. Räddade hela sommaren, jag och Fia pratade om resan i månader efteråt.

Sommaren 2001: Tog studenten och sedan ett flyg till Grekland med bästa Karin och Gabbi. Jobbade på en dansk bar, bodde i en äcklig, men ändå rätt charmig lägenhet, levde på ris som det bodde djur i och någon enstaka grekisk sallad. Två månader av sol, strand, män, alkohol, skratt, jobb och frihet. Minns att jag tyckte det var konstigt att allt var precis som innan jag åkte när jag kom hem, när ingenting ändå var likadant.

2002: Min sista lediga sommar. Jag var helt ledig, fråga mig inte hur det gick till. Åkte på Roskilde, Arvika och Emmaboda, hängde en massa på landet, solade, badade, myste, tillbringade varje fredagnatt på Metropolis och nattbadade därefter vid Stadshuskajen med en massa Värnpliktsnyttskillar. Fantastisk sommar!

2003: Jobbade åter på Grönan, fast denna gång för själva Grönan vilket medförde att jag tjänade dubbelt så mycket. Satt i entrékassan tolv timmar i sträck åt gången och dog långsamt inombords. MEN. Jag var också extremt, besvarat kär och därför uthärdade jag. Mot slutet av sommaren jobbade jag också natt på ett demensboende, antar att jag ville väga upp sommaren dessförinnans totala arbetsvägrande. Åkte på skärgårdstur med kärleken, Fia och Jens, hängde på olika landsställen, var... ganska lycklig tror jag.

2004: Påbörjade mitt första riktiga jobb, på Blekinge läns tidning. Gjorde slut med kärleken från förra sommaren och blev handlöst, vanvettigt, passionerat kär i G. Efter ett tag. Först tyckte jag bara han var irriterande. Var på festival, bodde i en lägenhet med utsikt över havet, älskade mitt jobb, men hade framtidsångest. Framtidsångesten satte nog igång på allvar den här sommaren.

2005: Sambo i Övik. Hade äntligen blivit vän med världens bästa Elin. Var fortfarande galet kär och hade två veckors semester med objektet för de starka känslorna (alltså G, jag byter inte kille varje sommar). Jag förälskade mig också i det norrländska ljuset, sommarnätterna som aldrig blev mörka. Hade troligen framtidsångest även då, dock. Och så bråkade väl jag och den där G i princip hela tiden kan jag tänka mig.

2006: Sambo i Stockholm i världens finaste lägenhet, äntligen tillbaka i hemstaden, hade roligt och bra jobb på stora kvällstidningen. Men. Det knakade i kärleksfogarna. Det gjorde ont mest hela tiden. Och sedan brast det, hårt och skoningslöst, så okej, sommaren 2006 var nog ingen höjdare den heller.

2007: Singel, men inte längre totalt förstörd efter kraschen. Jag och Sara åkte på skärgårdsäventyr och inledde synkroniseringen av våra känsloliv (som nu är totalt oskiljaktiga, jag blir lika glad när Sara får gulliga sms från någon fling som när jag själv får det). Jag träffade O mycket, men han skulle aldrig bli kär i mig. Förutom att han blev det. Augusti var en fin månad det året.

2008: Jobbade på världens bästa jobb, visste vad jag skulle göra under hösten och var kär, trygg och lycklig. Åkte på drömresa till Italien och fjällvandrade i Jämtland. Lärde mig plocka svamp. Om jag hade några bekymmer var de förmodligen fabricerade för att jag tyckte att det verkade overkligt att ha det så bra.

Okej, summer of zero-nine, du har ett par veckor på dig. Nu skärper du till dig!