På sista tiden har jag känt mig som världens mest folkilskna människa. Jag får anstränga mig till tusen för att inte fara ut mot folk när de frågar mig helt naturliga saker, bita mig i tungan, andas djupt, göra avbön och ändå låter jag bara sur och tvär hela dagarna.
Exempel:
Person: Men vad har du för mål med din karriär? (I och för sig min hatfråga även i vanliga fall, ställ inte den till mig tack, jag får panik.)
Jag vill svara: MEN MITT MÅL KANSKE BARA ÄR ATT VETA VAD JAG GÖR NÄSTA ÅR VID DEN HÄR TIDEN, FATTAR DU INTE DEEEEET!
Jag svarar: Äh, mål, jag tror inte jag har något mål, mål, vad är det egentligen?
Person: Vad var det för kille du skulle träffa i veckan?
Jag vill svara: INTE VET VÄL JAG, JAG KÄNNER HONOM JU INTE! VAD VILL DU HA AV MIG EGENTLIGEN?
Jag svarar: Vem menar du? Äh, jag vet inte, nån kille bara. (Fastän jag skulle kunna svara ungefär tusen andra saker, som normala människor gör när de får enkla frågor.)
Chef: Kan du förtydliga den här biten lite i artikeln?
Jag vill svara: NEJ DET KAN JAG VERKLIGEN INTE, DET BORDE VÄL MINSTA PUCKO FÖRSTÅ ÄNDÅÅÅÅÅ!
Jag svarar: Ja.
Vän: Men vad tror du han menar när han gör såhär? Vad vill han?!
Jag vill svara: FRÅGA HONOM, JAG KAN INTE LÄSA TANKAR!
Jag svarar: Läs ovan. Just den vännen kan ta att jag säger precis vad jag tänker, det är skönt. Och jag kan inte läsa tankar. Egentligen ville jag i och för sig svära långa haranger också, men det lät jag bli eftersom 1, det hade varit för otrevligt och 2, jag kan inte svära, så det hade bara låtit fånigt.
Vad är det med mig? Jag neggar också precis allting som kommer i min väg. I morse höll jag på att störa ihjäl mig på en bild i tidningen, fastän det i själva verket var en helt vanlig bild, inget särskilt störande alls. Jag neggar artiklar och jag neggar vädret och jag neggar intervjupersoner som inte svarar som jag vill (fast jag väntar tills jag lagt på luren). Jag ifrågasätter saker bara för ifrågasättandets skull. Jag är helt enkelt komplett omöjlig.
Jag blir så trött på mig själv. Och nu har jag tydligen övergått till att negga mig själv.
onsdag 19 augusti 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Du är säkert bara nervös för festen i helgen. Det är helt naturligt :)
Skicka en kommentar