You were a boxing champ

I går var jag och Oskar på box. Det har vi varit förut och egentligen tycker man inte att Oskar borde take me on när han vet hur det gick sist (han svimmade nästan), men det är ju upp till honom.

Det var så himla skönt att röra på sig igen, jag har varit så stel och haft ont i ryggen och nacken och armarna, men nu känner jag mig som ny igen. Förutom att jag typ inte kan lyfta armarna till följd av träningsvärken, men lite svinn för man räkna med.

Box är så himla kul. Gårdagens ledare var bra, men något löjeväckande. Exempelvis var det ett himla tjat om att ”hålla garden”. ”Annars är ni totalt oskyddade i det här läget”, predikade han och det är väl sant, men vad tänker han skulle kunna hända i Friskissalen? Om Oskar skulle vilja smocka till mig kan han väl göra det när som helst, det är inte som att jag ständigt har garden uppe när vi umgås.

Och jag fattar att kampsport har en viss jargong och att man ska lära sig grunderna ordentligt om man sysslar med sådant, men det här är ändå Friskis. Folk vill bli svettiga, inte avancera till nästa karatekid. 

Ja, alltid finns det något att gnälla på... Men det var grymt ändå, trots de löjliga inslagen (som faktiskt känts mycket mindre löjliga med andra ledare, kanske för att de inte låtit som att vi skulle kunna bli nedsparkade i salen när som helst). Och tränaren såg otroligt rolig ut när han dansade en spontan hiphopdans vid slutet av passet. Oskar såg om möjligt ännu roligare ut när han försökte härma honom... haha jag skrattar inombords när jag tänker på det.

Stilpoäng till den som vet var rubriken kommer ifrån!