Stress och panik

En stor nyhetshändelse är alldeles tillräckligt. Det vet jag nu, när Thailand utökade sin kris och terrorn slog till i Indien, dagarna efter varandra. Jag är helt utmattad, urvriden, energifylld som en liten blöt fläck på golvet. Båda händelserna har varit utdragna och komplicerade och för att addera lite extra spänning skulle jag samtidigt dribbla med en hemtenta. Min lillasyster sa på mammas födelsedagsmiddag i kväll (i går kväll då, klockan är över tolv) att jag bloggar för lite – jag borde förstås ha prioriterat bloggandet även när världen föll samman. Ber om ursäkt för detta.

Mest nyfiken var hon dock på hur det går för mitt ihopmatchade dejtpar. Om någon undrar så skriver jag inte om dem i någon särskild hemlighet, båda två har snokat sig hit och de låtsas att de är upprörda över uppmärksamheten, men innerst inne fnittrar de. De är ett väldigt fnittrigt par. Dock ännu inte ett par, så jag kan inte riktigt säga mission complete än, men ge det några dagar.. eller timmar. ”Ni måste verkligen hitta något annat att prata om” sa dejttjejen strängt till mig och en kollega i dag. Men det är ju så spännande med just er kärlekshistoria! Det tycker ju bevisligen till och med min lillasyster. Alla som vill höra fortsättningen på följetongen, anmäl er i kommentarsfältet! (Ni har att välja på dejtföljetong eller en lång och invecklad serie inlägg om Oskars sågverksdatabas.)

Förutom att jag jobbat över nästan varje dag och lagt massa timmar på renässansen i Mellanöstern har vi hunnit med att gå på lite filmfestival. Tre filmer har det blivit, Madonnas Filth and wisdom (mycket bättre än förväntat), Frozen river (superbra!) och alldeles nyss Jennifer Lynchs Surveillance. Den sistnämnda var våldsam, tät, obehaglig och väldigt välgjord. Jag gillade den trots att den inte alls var en feelgood-film. 

Nu är det helg. Det ska bli helt vansinnigt skönt.