Hemma bäst

I helgen fick jag flytta ut ur min lägenhet för att mina två fina Växjö-vänner skulle kunna bo där. Själv flyttade jag hem till världens bästa Malin, som en uppladdning inför vårt kommande samboskap. Både jag och Malin jobbade i helgen och det var så mysigt att sitta och dricka te i hennes rosa kök på småtimmarna efter jobbet i fredags. Sedan låg vi länge och pratade i mörkret. På tal om mörker:
Jag: Hos mig är det så himla ljust, jag måste skaffa rullgardin.
Malin: Ja, här är det mörkt faktiskt. Förutom när det är ljust.

Mm, redan en klassiker.

På lördagsförmiddagen gick Malin upp före mig och började skramla med något i köket. Det visade sig att hon bakade scones! Jag blev alldeles rörd, den enda som bakat scones till mig förut är Abbe och det var inte på morgonen, det var en kväll när han inte hade något bröd till soppan han skulle bjuda på. Fint det med förstås. Men att få hembakta scones till frukost är kanske höjden av lyx.

Sedan fikade vi med Växjövännerna och Amerika-resenären Pärk som sympatiskt nog hade presenter åt oss, innan vi åkte till jobbet och deltog i historieskrivning. Eller Malin deltog. Själv ägnade jag mig åt att skriva om allt som inte hade med bröllopet att göra och var därför ganska sur hela dagen.
Det gjorde dock att jag kunde sluta i vanlig tid, vid midnatt, och möta upp Växjö som slagit sig ihop med Jonis och en drös till. Vi åkte till Kåken där vi träffade Tet och hans lilla anhang en sväng innan vi åkte vidare till en galen dragqueen-fest på Kolingsborg. Det första jag såg var en person som klädde av sig nästan helt naken på scenen. Blev så chockad att jag inte ens protesterade när Jonis började stoppa shots i händerna på mig, det är alltid ett evigt shotsande på den mannen och han fattar inte att jag är mindre och spritovanare än honom. Eller så är det precis det han fattar.

Vid fyra blev jag less och ville sova. Ringde min hyresvärd – som fortfarande var på jobbet. Det var högst oklart när hon skulle få komma därifrån och jag var ensam, frusen och galet trött.
Trodde ett tag att jag skulle få sova på gatan, men sedan ryckte Tet ut som en räddande ängel och inhyste mig hos honom. Det var skönt.
Han bakade inga scones åt mig på söndagen (hans ursäkt var ”min ugn fungerar ju inte”), men däremot fick jag gott kaffe och mackor och melon. Melon verkar ha varit ett tema hos mina värdar denna helg, det bjöd Malin också på.

Sedan jobbade jag en massa timmar till, mestadels utomhus, innan jag äntligen fick åka hem till mitt eget hem. Växjövännerna hade städat så det var mycket finare än innan de flyttade in och till och med köpt en fin blomma som tronade på köksbordet. Himla gulligt.
Stupade i säng och sov i nästan tolv härliga timmar.
Det var den helgen det.