måndag 27 oktober 2008

Att uttrycka det uppenbara

Man borde väl inte förvånas, men på något vis trodde jag ändå att Stockholm 2008 var redo för en kärleksfilm med två homosexuella män i huvudrollerna. Jag trodde fel. När jag och Oskar såg Patrik 1,5 i fredags var jag nära att i protest resa mig upp och lämna biosalongen, efter att först ha ropat något om intelligensnivån därinne. Vid den första gull-scenen mellan de två männen var det två personer i lokalen som yttrade sig. Den första sa ”jag kräks!” och den andra, för övrigt min personliga favorit, ropade ”BÖÖÖG!!!”.

Som om personen hade gått in i fel salong, han skulle se Hellboy, men hamnade i någon slags bögporr. Då kan man ju förstå att han blir chockad och ropar varnande så ingen ska missa vad det är som pågår, kanske indoktrineras till att tro att kyssar män emellan är något helt normalt som kan hända vem som helst.

De skärpte till sig efter en stund och flämtade bara upprört vid kärleksscenerna, så jag stannade och såg klart filmen, vilken var sevärd. Kanske borde visas i skolor i förebyggande syfte så biobesökare kan få lugn och ro i framtiden.

I lördags hängde jag och den lille mannen i hushållet (Oskar, som han brukar hävda att han heter) först på stan, där vi misslyckades med att köpa en jacka åt mig, men lyckades med att inhandla draperier. De ska avdela sovavdelningen från vardagsrumshörnet, jag tror det kommer bli jättebra, om vi någonsin får upp dem. Oskar har äntligen släppt föreställningen att han skulle kunna skruva i taket utan borr och vi har lånat en slagborr av min mamma, men det betyder ju inte att vi tar tag i saken. Det lär hursomhelst dröja.

På kvällen kom Fia hem till mig och vi satte igång att laga meze för glatta livet. Sedan droppade Karin och Sara in en efter en (fast de är ju bara två). Det bästa med libanesiskt är att man kan äta hur mycket som helst utan att bli så där obehagligt proppmätt, så det gjorde vi.

Vi tänkte gå till Fasching, men där öppnade inte eftersläppet förrän klockan 12, så i stället blev det på Saras uppmaning Blue Moon Bar. Mmm. Ett härligt ställe. Vi deppade ett tag, tills vi upptäckte schlagergolvet och återfick livslusten. Jag avslutade sedan kvällen med att inleda ett samtal åt Sara med en stilig karl och gick hem nöjd.

I går var Oskar bakfull efter att på eget håll druckit champagnesangria och vi gladdes båda åt den finfina extratimmen vi fick sova. Helgen avslutades på söndagmiddag hos mamma, bästa finalen. Oskar lassade sin tallrik full med en kastrull ris och en halv gris och sedan gnällde han om magknip resten av kvällen. 

Jag vill ha mer helg! Jag drömde natten till söndag att jag skulle vara ledig i fem dagar i sträck. Det var typ den bästa drömmen på hur länge som helst. Jag tror den försöker säga mig att jag behöver mer helg. Men det får väl bli till jul kanske.

3 kommentarer:

blaskagg sa...

Var ni på Filmstaden Sergel?

Emma sa...

Yes, box. På första raden, för vi spontanköpte biljetter i sista minuten. Hamnade så klart precis framför ett gäng 14-åriga tjejer.

blaskagg sa...

Det gör man alltid på Sergel. Fick nog i söndags. Ska aldrig mer gå dit.