Indoktrinering

För ett tag sedan blev jag Facebook-kompis med en av mina kollegor. I förrgårkväll satt jag och surfade runt lite och hamnade först på hennes blogg, sedan på hennes brors sida och så vidare genom deras bekantskapskrets, så där som det blir ibland. Det sägs ju att man ska tänka på det man vill drömma om innan man somnar och i mitt fall stämmer verkligen det där, förutom att jag sällan tänker på saker avsiktligt. Min webbresa genom kollegans liv och bekantskapskrets precis före sängdags resulterade hur som helst i att jag drömde om henne hela natten och vaknade med henne tydligt i minnet. 

Inte så konstigt kanske.

Det märkliga är bara att jag plötsligt hade en helt ny inställning till henne. Jag har väl aldrig ogillat henne, mest varit ganska neutral, men efter nattens drömmar tyckte jag att hon var helt GRYM. Jag gick runt och tänkte på henne hela dagen och liksom dagdrömde om att vi skulle bli vänner, jag och hon, denna fantastiska människa.

Efter ett tag kom jag på att jag hade drömt och att hon troligen aldrig gjort det här fabulösa intrycket på mig i verkligheten, men den positiva känslan består när jag tänker på henne. Det här kanske är en föraning av en underbar vänskap... Hoppas hon kommer på jobbölen i kväll så jag kan göra en framstöt.

Det är intressant hur man påverkas av sina drömmar ändå. Jag tror i och för sig att jag lever mig in extra mycket i mina. Det är inte ovanligt att jag vaknar till och flämtar av skräck när jag ser att Oskar ligger på kudden bredvid mig, så högt att han också vaknar, för att jag drömt att jag var någon helt annanstans. Det tycker Oskar är ganska ocharmigt.