”Nu har vi det bra va!”

Jo, det har vi faktiskt.

Jag älskar när det är så här varmt. Alltså, älskar, älskar, älskar. Det får gärna vara minst lika varmt hela sommaren för min del, trots att limmet som håller ihop mina böcker smälter och lossnar och jag själv blir lite svimfärdig så fort jag rör mig.

Värmen gjorde det till och med fint att jobba helg, mest i lördags då jag fick sitta på vakt utomhus i nio timmar. Jag och fotografen hittade på olika bra häcknings-lekar, såsom skäggbingo, liggaleken (den går INTE ut på att ligga med varandra vill jag understryka) och ”hur träffades det där paret”-leken. Oerhört fint var det.

I söndags gick jag av (ja, på mitten) och i måndags firade jag ledigheten med att åka till skärgården med Malin, Tet, G och Maria. Tet var visserligen väldigt besviken på hur NÄRA Stockholm vi var och ville inte riktigt gå med på att Fjäderholmarna ens tillhör skärgården, men vi andra ignorerade honom och njöt i fulla drag. Korsord, alfapet, bad i iskallt havsvatten och massa härliga Malin-oneliners (Malin: Om jag bara fick dricka en dryck i resten av mitt liv skulle jag välja kaffe... eller vatten.). Det var fint.

I tisdags ägnade jag och G oss åt samma lyckade koncept, minus Fjäderholmarna plus Vinterviken. Sedermera anslöt även Abbe och Jonis och vi drack en massa kaffe och diskuterade vikten, eller ovikten av utbildning. Bland annat.

Den här fina G har verkligen följt mig ledigheten igenom, för i dag hängde vi igen. Då tog vi ännu ett steg närmare varandra genom att köpa likadana tröjor och likadana behåar.
Sedan hetsade jag hem, lagade picknick och åkte på en alldeles för fullastad cykel till Vinterviken där matlaget slöt upp och åt quinoasallad i kvällssolen. Att cykla till Vinterviken är lätt som en plätt, det är nämligen nerförsbacke hela vägen. Hem däremot är det alltså inte lika kul. Jag blev så matt att jag fick ställa in mina kvällsplaner för att i stället ligga och flämta i min soffa.

Det måste man också få göra ibland.